Anställdas bullerexponering
För att skydda arbetstagare från arbetsmiljöbuller måste arbetsgivaren införa tekniska och administrativa åtgärder. Tekniska kontroller innebär att man ändrar hur utrustningen används eller utformas. Administrativa kontroller innebär att man ändrar hur arbetet utförs för att minska exponeringen för yrkesmässig bullerexponering. En arbetsgivare kan till exempel tillhandahålla öronproppar eller hörselkåpor till arbetstagare som utsätts för arbetsmiljöbuller. Arbetsgivare måste också skapa ett hörselskyddsprogram om arbetstagare utsätts för yrkesmässiga bullernivåer som överstiger den tillåtna exponeringsgränsen. Hörselskyddsprogrammet måste omfatta årliga audiometriska tester och utbildning i hur man minskar den yrkesmässiga bullerexponering.
Mätning och kontroll av arbetsmiljöbuller i USA
I USA används OSHA 1910.95 för att fastställa yrkesmässig bullerexponering. Occupational Safety and Health Administration (OSHA) har fastställt gränsvärden för bullerexponering för att skydda arbetstagare från de skadliga effekterna av yrkesmässig bullerexponering. OSHA:s tillåtna gränsvärde för yrkesmässig bullerexponering är 85 dBA för en åtta timmars arbetsdag eftersom bullerexponering över denna nivå kan leda till hörselnedsättning.
ISO9612 och EU:s bullerdirektiv i Europa
Mätning av arbetsmiljöbuller i USA är nästan identiskt med mätning av buller i Europa. I båda fallen är målet med bullerexponering att förhindra att de anställda får skador på hörseln. Både i Europa och i USA visas bullerexponering som en bullernivå i decibel extrapolerad till 8 timmar. Extrapoleringen görs om mätningen varar mindre än 8 timmar, t.ex. 7 timmar, och beräknas som om den hade varat i 8 timmar. De enda betydande förändringarna gäller indikatorerna: I den amerikanska lagstiftningen används bullerdos, medan EU använderLEX bullerexponering. Därför är det viktigt att förstå hur exponeringen bestäms och vilka gränsvärden den jämförs med.
Bullerdos
Bullerdosen resulterar i procentandelen av en daglig tillåten gräns för bullerexponering, enligt definitionen. OSHA-standarden 1910 anger att dosen är indikatorn för 8 timmars bullerexponering och ger instruktioner om hur den ska beräknas baserat på ljudexponeringsnivån.
LEX 8h – åtta timmars exponering
Den dagliga bullerexponeringsnivån (LEX, 8h) har fastställts av ISO 1999 som den viktigaste indikatorn för bullerexponering i Europa.LEX,8h är en 8-timmars extrapolering avLAeq,8h som mäts under arbetstiden.
Gränsvärden för bullerexponering
Enligt OSHA 1910.95-standarden är det nödvändigt att tillhandahålla hörselskydd för arbetstagare när bullerexponeringen är lika med eller överstiger en 8-timmars tidsvägt medelvärde (TWA) på 85 decibel mätt på A-skalan (långsam respons) eller, motsvarande, en dos på femtio procent.
Gränsen på 85 decibel är EU:s bullerdirektivs övre insatsvärde, som fastställer gränser förLEX, 8h:
- 87 dBA som daglig gräns
- 85 dBA som övre insatsvärde
- 80 dBA som det lägre insatsvärdet
Exponering för gränsen för maximalt buller
Tillsammans medLEX, 8h, bör LCpeak mätas, vilka gränser är följaktligen 140, 137 och 135 decibel C-vägning, i enlighet med EU:s bullerriktverkan.
Mätning av A-, C- och Z-vägning av buller
IEC 61672 specificerar frekvensvägning som en skillnad mellan den frekvensvägda nivån som anges på en mätares display och motsvarande insignal. Målet med användningen av frekvensvägning är att bygga en elektronisk krets vars känslighet varierar med frekvensen på samma sätt som det mänskliga örat. Frekvensvägningen är alltså en funktion av frekvensen.
A-vägningen används oftast eftersom den bearbetar den inkommande signalen på samma sätt som det mänskliga örat. C-vägningen ger mindre dämpning vid låga frekvenser och används vanligtvis för mätningar av toppar. En ljudnivåmätare i klass 2 bör ha minst A-vägning för frekvensen. Ljudnivåmätare i klass 1 bör också ha C-vägning. Frekvens Z-vägning är valfri eftersom den mest används för frekvensvägning av spektrum.
Mätning av lågfrekvent buller
Lågfrekvent buller kallas infraljud. Enligt ISO 7196 avser termen ”infraljud” buller i frekvensspektra mellan 1 och 20 Hz. Infraljud är kopplat till alla former av mänsklig aktivitet, inklusive sociala miljöer och arbetsplatser. Infraljud kan härröra från både naturliga och konstgjorda källor. Exempel på naturliga källor är jordbävningar, vattenfall och havsvågor. I arbetsmiljön kan infraljud komma från fordon, industrimaskiner, kompressorer, fläktar eller luftkonditionering. Människor kan höra infraljud, men de kan också känna av dem genom vibrationsreceptorer som finns över hela kroppen. Mätningarna av infraljud utförs med ett filter med A-vägning eller med hjälp av en 1/3 oktav-analys.
Bullerexponering för ultraljud
De nominella frekvenserna för tekniska ultraljudsenheter eller källor till ultraljudsbuller på arbetsplatsen, t.ex. ultraljudstvättar och ultraljudssvetsmaskiner, ligger i intervallet 18 kHz till 40 kHz. Ultraljudsbuller, som definieras som buller med höga hörbara och låga ultraljudsfrekvenser mellan 10 kHz och 40 kHz, anges som en faktor som är skadlig för hälsan på arbetsplatsen. Mätningen av infraljud utförs i 1/3-oktavband från 10 kHz till 25 kHz (eller upp till 40 kHz).